victoriasecrets

Det finns vissa saker som man helt enkelt bara inte förstår. En sak skulle till exempel kunna vara hur George Busch lyckades blir president i USA, en annan sak skulle kunna vara hur han kom undan med allt han gjort och dessutom slipper fängelse! En tredje sak skulle kunna vara det här med elektronik....

Woho... det här kallar jag aktivt. Jag är för sämst för att ha en sida som ska uppdateras i dagboksformat. Inte riktigt min grej då min vardag oftast är identisk med gårdagens och min morgondag kommer att se likadan ut som idag.

Den här sommaren har i princip endast bestått av jobb. Min absoluta favorithobby är att jobba så mycket att hela kroppen, nerver och huvud blir i obalans. Det blir nästan till en sport att vika av alldeles innan man går in i väggen. Efter nogrann analys av migsjälv då jag på bästa sätt försökt analysera varför jag gör på detta sättet kommer en enda tanke upp i huvudet. Jag trivs inte med min vardag i staden jag växt upp utan samma dag som jag satte foten på sundsvalls tågperrong så begränsade jag också min livslåga till 20% och jag har bara längtat härifrån.
Självklart har jag större delen av min ungängeskrets här, den sk primärgruppen av de personerna jag litar mest på i hela världen, en salig blandning av de bästa barndomsvännerna och senare tillskott, men det är ändå någpt som begränsar här. Det finns en liten stickande känsla av missnöje som hela tiden driver på mig att längta härifrån. Jag vill åka hem till älskade Linköping, nu räcker det med norrlandsluft för mig innan jag blir lika hög som höga kusten!

Det absolut sötaste som finns att tillgå på youtube!

Sitter på jobbet.. som vanligt! En tid sedan jag skrev något här över huvud taget.
Jag har tänkt ganska mycket på hur jag är och hur svårt det är att hålla kontakten med mig. Det är inget avsiktligt och definitivt inget personligt, jag är bara svår där. Jag blir väldigt uppe i det jag gör för studen och i den staden jag befinner mig nu. Normalt sett så skulle jag ha extremt mycket kontakt med alla i sundsvall nu men det har inte blivit så på grund av jobb och allting. Vissa veckor är man totalt slutkörd. Jag kan komma på mig själv med att sitta i sängen och stirra in i väggen och finna total sinnesfrid där. Att inte tänka på något, att bara andas in, andas ut. På jobbet möts jag ju av nya personer och kunder varje dag att den sociala faktorn mest blir en last då jag inte är på eniro.

Det känns som om allting jag gör resulterar i någon form av ångest. Jag som alltid nojat över småsaker, de växer sig bara större och större. De växer nere i magen till en klump som vägrar att försvinna, en klump som gör det svårt att svälja, svårt att äta och t.o.m svårt att sova.

I vissa perioder när tankarna bara yr runt i huvudet är promenader det bästa sättet att få ordning uppe i huvudet. Man får tid att analysera och slipper se samma saker om och om igen. Ibland undrar jag dock om jag ser något över huvud taget. Det mesta registrerar man inte ens och får en gigantisk minneslucka på flera hundra meter. Men ofta när man kommer hem så är det i alla fall klarttänkt, då kan man lämna det och gå vidare och ta sig an nya saker och nya frågeställningar. Vissa saker kan man dock inte sluta att fundera på.

Ibland får man försöka se till livets små små glädjeämnen. Som nu.. min nya kamera kom idag. Jag kan utan att överdriva säga att jag aldrig sett en liten digitalkamera knäppa så skarpa bilder med så fina färger någonsin. Den är som ett litet  mirakel och det enda jag förbannar nu är att hösten nästan är över så att jag inte han fånga sundsvalls vackra höstfärger. Jag håller tummarna hårt för åtminstonde en till fin höstddag när jag inte jobbar dag!

Sket det sig nu?!!

Idag var våran fridag. Inga promenader, inget gym utan istället godis och bio. Jag och Anni har sagt att vi bara ska äta på lördag men upptäckte att det är mer realistiskt att säga en dag i veckan. Vi kan unna oss det med gott samvete så aktiva som vi varit de senste två veckorna och dessutom så firade vi. Vi firade Sophia och Anna, en fyller år idag och den andra på måndag.
Public Enemy var filmen vi såg. Johnny var lika underbar som vanligt och även då jag tyckte att storyn var lite lame och att den bitvis såg ut som en billig svensk b-film, spec under aktion scenerna, så var de andra nöjda och det är huvudsaken.
Tanken var att det skulle bli en överraskning för Sophia med både Annie och min mor försa sig så hon lyckades lägga ihop två och två. Hur som helst så var det en lyckad kväll. Nu ska jag sova eftersom att jag ska upp och jobba imorgon. Lite less börjar jag bli då det oftast tjatas om samma nummer och det faktiskt tär på krafterna att jämt vara glad och trevlig i telefonen men jag får bra betalt och jobbet är bättre än många andra.
Imorgon blir det hårt på gymmet och sedan lite girly things med ansiktsbehandling och manikyr.

Jag har alltid avundats tjejer med långa intensiva ögonfransar som ramar in ögonen och ger en romantisk blick. Jag avgudade det tills jag var klok nog att inse att det egentligen är fejk ögonfransar. Lyckan var fullständig när jag köpte mitt första par ända tills jag insåg att de är omöjliga att få på!! Hur gör man?! Efetr det tyckte jag att det mest var töntigt och hatade de uppblåsta bimbona som bar dem, avundsjuka! Allt detta tänkte jag på när jag köpte ny mascara idag. Dubbel extension, det borde funka. Dock verkar det som om jag redan har tappat den. Typiskt mig.

Btw, clean´s Warm co

Hjärtligt välkomna till kvällens dokumetär: En annan del av Rotviksbro.
I kvällens program möter vi Karin, Karing, Jonas, Emelie, Lina, Jenny och självklart Victoria.
Så, ska vi börja med skvallret?

Nej det finns mycket att sä'ga om Norge. vackra höjder och djupa fjordar, försenade tåg och skabbiga bussar. Mycket jobb eller lite jobb? För få svenskar eller för många?
Innan vi for hit skulle jag råda alla att göra detsamma, nu är jag inte riktigt lika säker längre. Jobben är dåligare betalda än jag trodde och p.g.a lågkojunkturen minskar de också i antal samtidigt som ännu fler svenskar strömmar in över gränsen.
Vi har mött mycket folk här, eller borde jag säga många svenskar? Många är dock väldigt trevliga. Vi har ju de tre göterborgssnubbarna som karin släpade hem från lagret som visade sig vara motsvarighet till stockholms bratsen och moderater hela bunten. Ok, ett undantag, en av killarna hade inte riktigt samma åsikt men ägde ju ändå en BMW, då får han skylla sig själv. Jag jobbar med en Australiensisk tjej på cafét, ja det är rätt, jag har norpat allas drömjobb och jag kan bara säga att det är skit tråkigt, Ok, Tina som hon heter iaf är en av de skönaste människor jag mött. Hon pratar hela tiden och skiter i vad andra tycker och tänker. :)

Nu ska jag iväg och jobba.

Btw Anna, jag älskar den nya designen. Gör vad du vill när du vill det. :)

Det blir en sväng uppåt ladet idag. Synd att det är så satans dyrt att åka kollektivt!
Norrlandskustenbussen kostar typ 90 spänn att åka medans det kostar ungefär det samma att åka bil. De tbetyder att om jag int skulle åka upp ensam så skulle vi tjäna på att ta bilen istället. Skulle man däremot göra all kollektivtrafik gratis eller åtminstonde bra mycket billigare skulle inte ika många välja att ta bilen då ingen vill sitta och slösa pengar på ingenting, Så helt enkelt! Sänk priset på bussen... låt mig åka kollektivt till ett rimligt pris!!