Speeddating
Ovveinvigningen var fantastisk. Jag har aldrig kunnat se mig själv kräla runt i lera för någon annan individ men när våra fadderister i full mundering marcherar in fanns det inget annat att göra än att lyda. Fulvin + konstiga lekar förvandlade sakta men säkert min fina vita overall till brun. Namnet blev liksom bloggen, Victoria secrets.
Den här veckan har vi gjort ett sinnessjukt stort grupparbeta, säker på att vi gjorde mer än nödvändigt, och nu är det dags för speeddating med klass för att lära känna varandra ordentligt.
Imorgon är det herr och damsittning så Linnea kommer förbi ikväll och testlägger morgondagens make på mig. Min mask är fantastiskt fin :)
Återkommer med detaljer. Peace out
Imorgon är det herr och damsittning så Linnea kommer förbi ikväll och testlägger morgondagens make på mig. Min mask är fantastiskt fin :)
Återkommer med detaljer. Peace out
Ovveinvigningen
Efter många veckor, som inte kännts som mer än högst tre, har första tentan klarats av, de första kravallerna upplevts ordentligt, många timmar spenderats i skolan och i princip inga hemma. Klassen börjar finna sig mer tillrätta med varandra och smekmånadsperioden efter nolle-p har mattats ut. Det största steget hitills var då vi avancerade från nollan till ettan men nu är det dags för nästa brytpunkt, ovveinvigningen.
Traditionen här är att alla olika program har olika färger på sin overall våran är vit med tre revär i rött, grönt och gult. För att få börja använda den på olika fester så skall den först invigas och det är det som sker ikväll, om mindre än 2 timmar för att vara exakt. Traditionsenigt så kommer vi då krypa i leran (som turligtvis är minimall idag då jag hatar lera), få diverse äckilga produkter över oss och dricka fulvin så det står härliga till. Skräckhistorier om ovveinvigningen har redan nått mina öron och förväntningarna inför denna kväll är mer skräckfyllda än något annat. Pepp pepp.. nu kör vi!
Vid liv...
Sådär mina kära vänner. Nu är det dags att blåsa liv i det här igen. Inser att jag är på tok för dålig att hålla kontakten med er där hemma och att det helt plötsligt har gått månader av händelser som ni inte vet om.
Till och börja med. Jag överlevde nolle-p, jag har världens bästa klass. Det händer sjukt mycket just nu.
Fest flera dagar i veckan, socialiseringsspel resterande kvällar. Intryck this far är iaf att den tjej vid namn Linda kommer att bli min framtida korsriddarvännina och tillsammans går vi mot strömmen att bilda gäng.
Jag har även... kramat en gamal patat, varit på en awesome kravall, innan dess varit på förfest i en etta med 180 personer inbjudna och med ingång genom köksfönstret. Jag har blivit dumpad av en lågstatuskille på en bänk bara sådär (må han brinna i helvetet efter att jag är klar med honom) och i skrivande stund så sitter jag i grupprum 6 på uni (för tillfället mitt andra hem) och väntar på att gruppen ska komma tillbaka då de värmer lunch. :P
Känslor
Vilka känslor är ok att känna?
Finns det känslor som du inte har legitim rätt till?
Självklart inte, känslor är ditt personliga sätt att reflektera kring olika saker och ta in intryck. Dock så läste jag en väldigt intressant artikel idag.
Jag, som är en känslomänniska, hanlar ofta utifrån mina känslor. Om man handlar efter känslor får man konsekvenser, positiva eller negativa, som man måste vara beredd på. Ibland kan dock känslorna lura idg och speciellt då det gäller känslor för en annan person. Som känslomänniska är det väldigt lätt att helt enkelt förstora upp saker och tala rätt ut om saker som du egentligen borde valt att håla tyst om. Det man istället skall göra är att sätta sig ner och tänka igenom känslorna. Vad grundar dessa sig i? Hör just denna känsla hemma någonannnanstans egentligen? Behöver din partner/vän verkligen få reda på det här?
Det finns många sådana här tankar i mitt huvud just nu då det har blivit lite av en hobby att läsa igenom olika relationsforum, jag kan nog snart hela sveriges kärleksliv, men det får mig att känna mig mindre ensam i mina känslor och faktiskt känna mig bättre på något sätt. Inte bättre än någon annan i den bemärkelsen utan snarare som att jag faktiskt förstorar upp ina problem lite väl mycket. Dock så kan jag aldrig sluta ta hänsyn till mina känslor ändå. De kommer alltid att finnas där oavsett vad jag göra, det är bara jag som måste lära mig att hantera dem på något sätt.
Nu är det dags att jobba igen. På återseende
Finns det känslor som du inte har legitim rätt till?
Självklart inte, känslor är ditt personliga sätt att reflektera kring olika saker och ta in intryck. Dock så läste jag en väldigt intressant artikel idag.
Jag, som är en känslomänniska, hanlar ofta utifrån mina känslor. Om man handlar efter känslor får man konsekvenser, positiva eller negativa, som man måste vara beredd på. Ibland kan dock känslorna lura idg och speciellt då det gäller känslor för en annan person. Som känslomänniska är det väldigt lätt att helt enkelt förstora upp saker och tala rätt ut om saker som du egentligen borde valt att håla tyst om. Det man istället skall göra är att sätta sig ner och tänka igenom känslorna. Vad grundar dessa sig i? Hör just denna känsla hemma någonannnanstans egentligen? Behöver din partner/vän verkligen få reda på det här?
Det finns många sådana här tankar i mitt huvud just nu då det har blivit lite av en hobby att läsa igenom olika relationsforum, jag kan nog snart hela sveriges kärleksliv, men det får mig att känna mig mindre ensam i mina känslor och faktiskt känna mig bättre på något sätt. Inte bättre än någon annan i den bemärkelsen utan snarare som att jag faktiskt förstorar upp ina problem lite väl mycket. Dock så kan jag aldrig sluta ta hänsyn till mina känslor ändå. De kommer alltid att finnas där oavsett vad jag göra, det är bara jag som måste lära mig att hantera dem på något sätt.
Nu är det dags att jobba igen. På återseende
En liten tanke
Jag kom just att tänka på en sak som fick mig att skratta tills tårarna nästan rann. Sommarlovet mellan 6:an och 7:an genomgår nog de flesta en stor förändring. Man skall byta mellan mellanstadiet och komma till den riktiga storskolan och helt plötsligt gå på högstadiet. För att platsa in där krävs lite mer attityd och barskhet. Åtminstone så var det så jag tänkte. Jag ägnade de varma sommarlovskvällarna det året åt att se på mig själv i spegeln. Konstigt nog var det inte vikten som störde mig då, inte heller att jag på något sätt inte skulle se bra ut och faktiskt inte heller fokus på saker jag faktiskt tyckte såg bra ut. Nej, fokuset låg helt och hållet på mina mungipor.
Crazy! tänker ni nu och ja.... det tänker jag inte förnecka :D Saken med mina mungipor är att de alltid pekade uppåt. Jag såg för snäll ut helt enkelt så jag övade säkert en timme varje kväll på att lära mig slappna av å mycket i kinderna att de istället skulle börja peka nedåt.
Jag lyckades till slut och idag kan jag inte få dem att avslappnat peka uppåt. Det är först nu jag inser hur mycket tid jag offrat på denna sak, en sak som gjorde mer skada än nytta.
Hur förberedde ni er för högstadiet?
Sol ute, kallt inne
Just nu sitter jag på jobbet, som vanligt. Fördelen med kontoret som jag jobbade på i Sundsvall var att de inte hade så herrans många fönster. Ok, det är skönt att få in lite ljus, det tänker jag inte förneka men att sitta inne och frysa ända in i fingertopparna medan den första vårsolen skiner ute är som att vara 2 meter från Johnny Depp men ändå inte kunna röra honom!
Dock så är det dags för hemgång snart. Eller hemgång och hemgång. Jag skall upp till min kära väns lägenhet (min övernattningslägenhet) och får inte komma hem till Linköping förrän på tisdag kväll igen.
Just nu har jag sådär extremt splittrade känslor i kroppen. Jag är stressad, olycklig och bekymrad utan egentliga anledningar. Kanske är det såhär man blir med maximum sömn på 2 timmar det senaste nätterna.
Feministisk etik
Sitter och jobbar med hemtentan just nu. Jag tror aldrig att någonting har känts så tungt. 2 av 10 sidor skrivna dock, 1 av 5 frågor.
Har hunnit bli upprörd flera gånger på Aristoteles något diskriminerande syn på kvinnor och djur, men vad kan man vänta sig av en man? ;) Dock så har motivationen runnit ut nu.
För några veckor sedan gick det ett uppdraggranskningprogram om min operation (finns fortfarande på svtplay för den som är intresserad). Där var det ganska stort fokus på efter operationen och den eventuella plastikkirurgin. Jag har självklart redan hunnit bli lite nojig och insett att jag kanske inte kvalificerar för den vilket gör att jag isåfall måste finansiera den själv. Det kan kosta upp till 92 000 kr ^^ Hade det endast varit ett estetiskt fel så hade jag struntat i det men jag vet inte om någon utan erfarenget vet hur mycket all extrahuden kliar och är i vägen. Framförallt benen är mitt största problem. Jag vet att jag har lång bit kvar fortfarande men jag tvingast fortfarande upp till 44 (42 med stretch) i jeans pga att benen inte passar men midjan är för stor och mitt enda bälte får jag utslag av. Complain, complain, complain, complain....
Jag hade för övrigt tänkt att visa hur jag ligger till. Nu blir mitt privatliv plötsligt offentliga uppgifter, kanske dags du visar hur man lägger till lösenord Anna? ;)
Och tack för snyggdesignen samma underbara Anna... den är verkligen så jag!
Hur som haver så är jag mer motiverad än någonsin att bli klar nu, med allt. Den här våren kommer att bli den tuffaste i mitt liv men den kommer också att öka min egen lycka på ett äkta egoistiskt utilitaristiskt vis.
<a href="http://www.TickerFactory.com/weight-loss/wCuOQtW/">
<img border="0" src="http://tickers.TickerFactory.com/ezt/t/wCuOQtW/weight.png"></a>
Kroppen säger krig
Jag äter så mycket specialsaker så att jag blir alldeles yr i huvudet när jag ska försöka förklara för någon. Att laga mig en middag som jag faktiskt mår bra av att äta torde vara en mardröm för gemene man.
Hur som haver så har jag hela mitt liv skrytit om mina icke befintliga kokkunskaper och döm nu av min förvåning. När jag bestämde mig för att sluta leva på flytande mat jämt och ständigt så hittade jag många fällor i matvarubutikerna till mesta dels bestående av halvfabrikat. Jag har nu istället börjat göra allting från grunden helt själv. Och ja... som sagt. Jag är lika förvånad som ni är.
För övrigt så kan jag bara säga att just nu: sol i hjärta och sol i sinne... dock hänger högskoleprovet över axeln som ett illavarslande åskmoln. Håll tummarna!
Hur som haver så har jag hela mitt liv skrytit om mina icke befintliga kokkunskaper och döm nu av min förvåning. När jag bestämde mig för att sluta leva på flytande mat jämt och ständigt så hittade jag många fällor i matvarubutikerna till mesta dels bestående av halvfabrikat. Jag har nu istället börjat göra allting från grunden helt själv. Och ja... som sagt. Jag är lika förvånad som ni är.
För övrigt så kan jag bara säga att just nu: sol i hjärta och sol i sinne... dock hänger högskoleprovet över axeln som ett illavarslande åskmoln. Håll tummarna!
Matproblematik!
Det blir ungefär sådär lagom roligt att planera middag till 3 personer med olika förutsättning.
Grundproblematiken består av: 1 köttätare, 1 vegetarian och så jag som är extremt överkänslig för dem mesta just nu ex, högfetthalt (grädde), socker, stark mat, för konsist mat. Soppa vore med andra ord att föredra. Dock så måste det vara möjligt i den mån att de grönsaker som är byggstenarna i den tilltänkta soppan måste gå att få tag på i ekologisk version, helst även i säsongens grönsaker.
Problematik nummer två kommer att bestå i tillberedningen. Vi har även här urusla premisser. Premiss 1 är att jag är Sveriges sämsta kock och misslyckas med det mesta i köket. Premiss 2 är att köket (om man nu ser det under alla sopor och andra äckliga saker) stinker och är ohygieniskt. Man brukar säga att det finns en 5 sekundersregel i normala kök, alltså om man tappar något på golvet så går det att äta om det plockas upp inom 5 sekunder. I vårat kök har vi något som kallas 30 centimetersregeln. Den går ut på att om någon matprocukt kommer närmare någon yta än 30 cm så bör den kastas eller förtäraren kommer att åtnjuta en härlig matförgiftning.
Allt detta ger oss slutsatsen katastrof.
Mina önskemål för morgondagen är:
Vegetarisk kalorisnål sopppa
En hemgjord glass helst inte gjord på grädde
Någon som kan trollafram detta till mig?
Peace out
Grundproblematiken består av: 1 köttätare, 1 vegetarian och så jag som är extremt överkänslig för dem mesta just nu ex, högfetthalt (grädde), socker, stark mat, för konsist mat. Soppa vore med andra ord att föredra. Dock så måste det vara möjligt i den mån att de grönsaker som är byggstenarna i den tilltänkta soppan måste gå att få tag på i ekologisk version, helst även i säsongens grönsaker.
Problematik nummer två kommer att bestå i tillberedningen. Vi har även här urusla premisser. Premiss 1 är att jag är Sveriges sämsta kock och misslyckas med det mesta i köket. Premiss 2 är att köket (om man nu ser det under alla sopor och andra äckliga saker) stinker och är ohygieniskt. Man brukar säga att det finns en 5 sekundersregel i normala kök, alltså om man tappar något på golvet så går det att äta om det plockas upp inom 5 sekunder. I vårat kök har vi något som kallas 30 centimetersregeln. Den går ut på att om någon matprocukt kommer närmare någon yta än 30 cm så bör den kastas eller förtäraren kommer att åtnjuta en härlig matförgiftning.
Allt detta ger oss slutsatsen katastrof.
Mina önskemål för morgondagen är:
Vegetarisk kalorisnål sopppa
En hemgjord glass helst inte gjord på grädde
Någon som kan trollafram detta till mig?
Peace out
Working for fun
Sitter på mitt älskade jobb och har ett pass som sträcker sig fram till 23.30.
Känslan av att trivas med sitt jobb är fantastiskt men det kom också när jag bestämde mig för att bara jobba 50% också och nu när tankarna kommer på att eventuellt gå upp till 80% så ilar det till lite i hjärtat. Är det dumt att puscha det för långt? Om man trivs med något och har hittat lite glädje i det, ska man inte försöka hålla det så länge det går då?
Här är alla mina fördelar med jobbet:
1. Jag slipper ta csn. Det är grymt bra!
2. Jag får väldigt mycket feedback från kunderna som ofta får mig att le och skratta
3. Ni skulle bara fatta hur allmännbildad jag blir!
4. Såhär sena kvällar är det som bäddat för att läsa in kurslitteraturen
5. Världens bästa chefer jobbar här
6. Lönen är suverän
Det enda är att det kanske blir lite långtråkigt då och då. Men så är monotoma jobb. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna slå mig ner på en och samma plats och skaffa ett rutinjobb och sedan slappna av. Sådan är inte jag. Men det får jag ägna ett eget inläg till någon gång.
Dags att koppla upp sig igen.
Trevlig kväll!
Victoria aldrig mer ser sin vän
Så kom den dagen som jag befarat länge. Våran älskade Saab escort gick inte igenom besiktningen. Jag var upp hos min mor i Västerås igårkväll för att byta ut min kära vän AJO mot en pigg liten Nissan.
Det är väldigt märkligt att jag som tänkande varelse skapar känslor till en maskin, i så hög grad att jag har lite dåligt samvete att jag inte hann med att säga adjö ordentligt.
Sanningen är dock att AJO varit en tapper följeslagare. Många minnen finns med den bilen men det är svårt att behålla en bil då man saknar kunskap att laga upp den ordentligt. Jag hoppas att det blir bäst såhär för alla parter.
Denna svåra separation för mig tillbaka till andra nostalgiska tankar. Jag minns då jag och min kära vän Anna var yngre och brukade popa musik och sjunga med till datorn. Vi sjöng då på en gamal raplåt (?) gjord av någon Kenn. Den associerade vi dock till min brors Epatraktor när den såldes. Det var extremt sorgligt... "Blanko aldrig mer ser sin vän..." Det är så jag känner idag.
Bittersweet memories AJO, jag kommer att sakna dig av hela mitt hjärta och önskar dig många flygande mil på Sveriges motorvägar. Kör försiktigt!
tonight
ikväll så träffade jag perfektionismen personifierad.
Snygg, söt, social och undebar, jag som trodde att jag längtat efter en helt annan.. det här gav lite perspektiv
Snygg, söt, social och undebar, jag som trodde att jag längtat efter en helt annan.. det här gav lite perspektiv
vissa dagar
Vissa dagar föds till att bli skit. =/ Idag är jag trött (självförvållat), extremt ensam för att de flesta i min umgängeskrets här nere nollas eller umgås med sin klass, rastlös för att jag läst klar denna veckas kurslitteratur och av någon konstig anledning lite ledsen.
Det är otroligt hur humör kan svänga. Jag vet inte om det svänger mer för mig än de flesta. Mitt liv är svar eller vitt. Det finns inget grått, jag har svårt för mellanting i allmänhet och har aldrig riktigt förstått begreppet lagom. Glad eller ledsen, pigg eller trött, social eller osocial, full eller nykter.. you name it all...
Idag är inte en bra dag.. Idag föddes till att bli svart.
Det är otroligt hur humör kan svänga. Jag vet inte om det svänger mer för mig än de flesta. Mitt liv är svar eller vitt. Det finns inget grått, jag har svårt för mellanting i allmänhet och har aldrig riktigt förstått begreppet lagom. Glad eller ledsen, pigg eller trött, social eller osocial, full eller nykter.. you name it all...
Idag är inte en bra dag.. Idag föddes till att bli svart.
Håll tummarna!
Imorgon kan vara första dagen på den stig som så småningom kommer att leda mig till min framtid. Imorgon kan bli en milstolpe i mitt liv. Imorgon skulle också kunna vara bara första dagen i skolan på fördjupning av min förra kurs. Imorgon kanske bara är ett par skuttande steg på den stig som jag följt hitills dock något snävare och snårigare.
Allting beror på om jag kommer in på mitt program. Jag står just nu som 5:e reserven in på Personal och arbetsvetenskap på Linköpings univeristet. Det är ganska högt, frågan är om det räcker. Jag önskar och hoppas. Doch ser jag det inte som något bakslag om jag inte kommer in. Jag får isfall ett fördjupningsår i världens kanske mest intressanta ömne sociologi och inte nog med det, jag kommer att ha två sociologikurser utan studielån eller csns inverkan över huvudtaget, jag kommer att vara en kurs ifrån utbildad sociolog och jag nästan vara berättigad i att forska i ämnet. Läskigt...
Men jag hoppas och tror och ber till gud att morgondagen ändå ger mig en chans att byta väg, slänga mig upp på E4:an och dess svindlande fart. Veta vart målet är och jobba utifrån det.
Håll tummarna med mig imorgon, håll dem som in i helvete!!!
Allting beror på om jag kommer in på mitt program. Jag står just nu som 5:e reserven in på Personal och arbetsvetenskap på Linköpings univeristet. Det är ganska högt, frågan är om det räcker. Jag önskar och hoppas. Doch ser jag det inte som något bakslag om jag inte kommer in. Jag får isfall ett fördjupningsår i världens kanske mest intressanta ömne sociologi och inte nog med det, jag kommer att ha två sociologikurser utan studielån eller csns inverkan över huvudtaget, jag kommer att vara en kurs ifrån utbildad sociolog och jag nästan vara berättigad i att forska i ämnet. Läskigt...
Men jag hoppas och tror och ber till gud att morgondagen ändå ger mig en chans att byta väg, slänga mig upp på E4:an och dess svindlande fart. Veta vart målet är och jobba utifrån det.
Håll tummarna med mig imorgon, håll dem som in i helvete!!!
Listor
När vi var på västkusten i veckan så hittade vi bla ett otroligt stort Lagerhause. Inte nog med att denna butik var otroligt stor och hade otroliga mängder av diverse glittrande och neonfärgade krams, den hade också en bokavdelning som hette duga (+ massa cdskivor och dvdfilmer som vi dock aldrig rörde). Hur som helst så vet alla som någon gång varit på ett lagerhause att många av böckerna som finns där är något som jag skulle räkna som humorlit, alltså skriven utan någon annan mening än att underhålla läsaren eller kanske till och med få den att utföra små löjliga saker. En av böckerna som fångade mitt intresse direkt hette "Ditt liv i listor"", listig titel tänkte jag och började bläddra och kan ni tänka er?!! boken var fylld av LISTOR över 200 sidor med ifyllda och tomma listor där man helt enkelt skulle fylla i och ha gjort sina memoarer så här tidigt.
Då jag själv inte villle stödja konsumtionen just den dagen så tänkte jag att på det viset så borde man kunna spara alla listor man gör, från "to do"-listor till inköps och packlistor. jag kan ju faktiskt sitta och hitta på egna listor hemma också. Jag ska göra en lista till er och vi kan kalla den...
Då jag själv inte villle stödja konsumtionen just den dagen så tänkte jag att på det viset så borde man kunna spara alla listor man gör, från "to do"-listor till inköps och packlistor. jag kan ju faktiskt sitta och hitta på egna listor hemma också. Jag ska göra en lista till er och vi kan kalla den...
"10 saker att göra en regnig dag"
- sova extremt länge, så vida du inte har något jobb att göra
- Städa badrummet vilket faktiskt är kul, du vet aldrig vad du hittar
- Sticka, både kreativt pch vackert
- Läs den där boken du inte haft tid för förut
- Träffa nya personer, kanske bestämma träff med en vän som tar med en kompis, kompiskompisar kan man oftas lita på är trevliga då de umgås med en person som du själv tycker om
- Städa ur garderoben och SLÄNG saker!
- Spela tv-spel <3
- passa på att r8inga alla du inte hunnit med
- dansa en soldans
- gå en lååång låååång promenad, helst utan bpåde skor och regnjacka och känn att du lever!
Listor är roliga, regniga dagar är lite mindre roliga, det här var sveriges tråkigaste lista över ämnet, vilken tur att sverige inte är så viktigt då =)
