En liten tanke
Jag kom just att tänka på en sak som fick mig att skratta tills tårarna nästan rann. Sommarlovet mellan 6:an och 7:an genomgår nog de flesta en stor förändring. Man skall byta mellan mellanstadiet och komma till den riktiga storskolan och helt plötsligt gå på högstadiet. För att platsa in där krävs lite mer attityd och barskhet. Åtminstone så var det så jag tänkte. Jag ägnade de varma sommarlovskvällarna det året åt att se på mig själv i spegeln. Konstigt nog var det inte vikten som störde mig då, inte heller att jag på något sätt inte skulle se bra ut och faktiskt inte heller fokus på saker jag faktiskt tyckte såg bra ut. Nej, fokuset låg helt och hållet på mina mungipor.
Crazy! tänker ni nu och ja.... det tänker jag inte förnecka :D Saken med mina mungipor är att de alltid pekade uppåt. Jag såg för snäll ut helt enkelt så jag övade säkert en timme varje kväll på att lära mig slappna av å mycket i kinderna att de istället skulle börja peka nedåt.
Jag lyckades till slut och idag kan jag inte få dem att avslappnat peka uppåt. Det är först nu jag inser hur mycket tid jag offrat på denna sak, en sak som gjorde mer skada än nytta.
Hur förberedde ni er för högstadiet?
