Sol ute, kallt inne
Just nu sitter jag på jobbet, som vanligt. Fördelen med kontoret som jag jobbade på i Sundsvall var att de inte hade så herrans många fönster. Ok, det är skönt att få in lite ljus, det tänker jag inte förneka men att sitta inne och frysa ända in i fingertopparna medan den första vårsolen skiner ute är som att vara 2 meter från Johnny Depp men ändå inte kunna röra honom!
Dock så är det dags för hemgång snart. Eller hemgång och hemgång. Jag skall upp till min kära väns lägenhet (min övernattningslägenhet) och får inte komma hem till Linköping förrän på tisdag kväll igen.
Just nu har jag sådär extremt splittrade känslor i kroppen. Jag är stressad, olycklig och bekymrad utan egentliga anledningar. Kanske är det såhär man blir med maximum sömn på 2 timmar det senaste nätterna.
